I foajén har man känt brandrök

och hotellets alla gäster står utanför mitt rum

De samlar mod och stormar in

behållare med vatten eller någon typ av skum

I varje huvud en förväntan

ett minne av hur eldar ser ut och bär sig åt

En bild för varje inre syn

ska snart bli reviderad och förskräcka efteråt

 

Ett ögonblick av tystnad, sedan skrik

I fjärran vill man släcka en man på en säng

Man söker efter lågor och logik, sliter i hans kläder

 

Men det är inuti det brinner

I mina ådror har en löpeld bragts i lopp

Se hur landskapen försvinner

Hur materia blir till sot, det är inuti

 

Jag kisar bort mot horisonten

brända fält och åkrar så långt som ögat når

Det blinkar svagt i rött av jordens glöd

en timme före mig gick en eldstorm där jag går

 

Där sädesaxen viskat i en vind

knastrar det av lågor, blir tankarna till kol

Förnimmer våta täcken mot min kind

kolsyra och kväve

 

Men det är inuti det brinner...

 

Se hårets gråa slingor

det prasslar som en skare på ett fält

här singlar mörka flingor (svart snö)

aska ifrån skyn

Det är som om något bränner, det bränner inuti